Kategori: Uncategorized

Behövs det fler ölsorter i världen? Det kan man verkligen fråga sig. När jag var ung minns jag hur vi försökte övertyga krögarna i Göteborg att ta in Guiness på fat. Vi hade varit på Irland och insett att det fanns andra ölkulturer än ”en stor stark”. Det här var en tid när det i stort sett inte gick att få något annat än en ljus lager i Sverige och det mest exklusiva man kunde hitta var Falcon Bayerskt – tänk er, en öl som inte var helt ljus – eller Bass, något egendomligt från England som kallades ale. Ja, på den tiden fanns det en viss anledning att önska sig ett större sortiment. Men nu?

Världen har förändrats. Det som för ett tag sedan bara var en trendig kypare på Tre små rum som vägrade att servera blask har idag slagit över i en ren ölrevolution.  Idag översvämmas ölhyllorna av inte bara nya ölsorter utan också av nya bryggerier, nya humlesorter och nya öltyper. Nytt är bra. Nytt är bra per definition. Experimentera mera. Varför inte en crossover mellan suröl och fruktdrink? Eller en öl som smakar som en mojito? Helst från ett exotiskt bryggeri med en bryggare som började med renrakade kinder och bara två händer i en baklucka i ett garage på en farm i Mellanvästern. Att som Löwenbrau skriva zeit 1383 på sin etikett eller som Weihenstephan peka på en snart tusenårig tradition är bara löjligt. Vadå 1383? Det kan ju varken vara alkoholhalt eller IBU de menar. Vad är det då?

Vi på Alingsås Bryggeri AB kallar oss gärna traditionalister. Ända sedan vi började har vår filosofi varit att försöka göra vår version av klassiska ölsorter. Vi har funderat på hur man gör en porter så att den smakar som en porter ska göra, eller en WIT ifrån Belgien, eller en simpel pale ale. Det har gett oss ölsorter som M. A. Janssons promenadporter, Savannen och Mjörns Guld. Och ibland har vi varit så pass modiga att vi lite landat i ett mellanting; när vi ville göra en wienerlager hade vi inte tekniken för att göra en lager så det fick bli en wienerale, en öl som hette Röda Hjorten, och när vi gjorde en klassisk brittisk IPA så blandade vi ändå in lite moderna amerikanska humlesorter i vår Nolhaga Park. Och att göra en svensk lager är en svår konst, redan i sig är det en slags blandning mellan nordtyska pilstraditioner och en sydtysk Hellesrundhet. Och ungefär där hamnade vår Star 2019 även om det är mer av en nordtysk pils.

Så varför ger vi oss då in i IPA-träsket? Av amerikansk IPA går det minst tretton på dussinet och de förgrenar sig i ständigt nya varianter, det är APA och IPA, NEIPA och DIPA och Turbo IPA. Snart kommer väl en trippel IPA eller det kanske redan finns, och det börjar nästan likna konståkning, vem blir först med en kvadrupel? Många mikrobryggerier börjar i den här ändan, blås på med mycket smakrik humle och saken är biff, vad övrigt är är tystnad. Så vad har vi här att göra?

Ja, som de platoniker vi är är vi ute efter IPA:ns idé. Som vår bryggare Eric sa, det här är egentligen den enklaste ölen att göra. Det är svårt att misslyckas, de flesta gillar smarriga humlesorter och maltkaraktären glöms lätt bort av humlebedövade tungor. Men hur gör man en amerikansk IPA som är balanserad, som har både har den där beskan som hänger kvar, fruktigheten, talldoften och  som ändå inte sticker iväg alldeles, som hittar en motvikt hos malten och som inte bedövar tungan så mycket att man inte tycker att det faktiskt skulle vara gott med en till?

En balanserad amerikansk IPA kanske är en självmotsägelse men vi har i alla fall försökt. Vårt svar på frågan hur man hittar IPA:ns idé heter Sörhaga och börjar säljas på Systembolaget i Alingsås, Lerum, Nödinge och Vårgårda den 4 maj 2020. En del av har kanske redan haft chansen att smaka på den hos någon av våra kunder som har sålt den under hela april. Hör gärna av er och säg vad ni tycker.  Kanske är det ändå så att världen behöver en ölsort till.

Det kommer att bli en spännande vår. Någon gång framåt sommaren kommer vår öl Sörhaga. Som vanligt gör vi precis tvärtom. Den öl som de flesta gör först gör vi sist. Sörhaga är en välhumlad IPA av amerikansk typ, den som det finns tretton på dussinet av från andra mikrobryggerier. Varför har vi väntat så länge? Tja, vi har tyckt att andra ölsorter har varit angelägnare. Och varför gör vi en alls? Därför att vi tror att vi kan göra en version som faktiskt är mjuk, fin och balanserad.

Dessutom tänkte vi gå lite utanför boxen och introducera en mjöd. Och kanske ni har missat det, men på Planetens Ekobutik kan man köpa vår nästan alkoholfria kvass som vi gör av restdraven när vi brygger Star.

Så det är roligt nu. Det händer grejer.

De gamla ölgubbarna på ölkaféerna i Göteborg brukade säga att de ville ha en alingsåsare. Orsaken var enkel, den var helt enkelt godare. Kanske var det Alingsåsvattnet eller också var det den där lite kärva beskan som hängde kvar lite längre. Den smakade helt enkelt mer.

Det fanns en tid på sextiotalet när ölen var världsberömd hela vägen från Sjuntorp till Vårgårda, kanske till och med så långt bort som i Hudene. Den dracks från Bollebygd till Lödöse och förstås i Alingsås och Göteborg.

Alingsås fyller 400 år 2019. Det kommer vi att fira med att försöka återuppliva den gamla storsäljaren, ölen som försvann 1971 när gamla Alingsås Bryggeri AB gick i graven. På bilden ser ni ett arbetsmaterial som visar ungefär hur vi har tänkt oss att etiketten ska se ut.

Ni som kommer ihåg den och har druckit den kan väl berätta lite om era minnen av ölen.

När den kommer? Någon gång tidigt under 2019. Vad den kommer att smaka? Som en alingsåsare! 

Lite i hemlighet och utan att tala om det för någon har vi gjort Savannen mer och mer ekologisk. Idag är all malt vi använder i ölen ekologisk. Även den koriander och de pomeransskal vi har använt har varit ekologiska, dock inte varje gång, eftersom det har varit svårt att hitta ekologiska råvaror. Ännu svårare är det att hitta ekologisk humle så där har vi fortfarande lite att jobba med.

Det verkar som om riksdagen kommer att besluta om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Många välkomnar beslutet med stor glädje. Själva känner vi oss lite kluvna till detta. Visst ser vi fram emot en mer direkt kundkontakt och visst vore det roligt att sälja öl över disk, men för oss är det otänkbart att vi skulle bemanna bryggeriet kontinuerligt och öppna butik. Till det har vi inte resurser. Och vi gillar Systembolaget, det är en fantastisk samarbetspartner och en säker försäljningsplats för oss.

Om vi hade fått önska oss några ändringar i alkohollagstiftningen så skulle de mer handla om att det skulle vara enklare och billigare att få serveringstillstånd i vår egen lokal, eller att vi skulle få sälja till dem som har ett tillfälligt serveringstillstånd när de arrangerar en fest eller annan sammankomst. Det hade vi gillat, för den kundkontakten hade varit rolig. Som det är nu håller vi oss försiktigt avvaktande och väntar på att få se hur den nya lagstiftningen ser ut. Det ska bli spännande. Kanske öppnar det möjligheter. Tills vidare vet ni var ni hittar våra öl ändå!

Idag brygger vi Röda Hjorten. Det härligt att se röken stiga upp från bryggeriet på avstånd; röken signalerar aktivitet och liv och rörelse. Det är bara vattenånga om någon undrar, som ni vet är vi ett ångbryggeri. Just Röda Hjorten är en av de öl som vi tycker har blivit mycket bättre och renare i smaken sedan vi fick våra nya jästankar. Men i stort sett gäller det för alla våra öl.

 

 

 

 

 

 

 

 

Motvilligt måste vi inse att ölbryggande är en materialsport,  som längdskidåkning ungefär. I flera år har vi åkt Vasaloppet på gamla tjärade trälaggar och det är ett under att vi har tagit oss i mål så storstilat som vi har gjort. När vi nu har fått ett par skidor med riktiga belag och till och med glidvalla känns det som om det inte är någon konst att åka skidor längre.

Det våra nya jästankar gör är att de gör det möjligt för oss att rena vår öl på två nya sätt. Dels är de mycket brantare i sin kon vilket gör att jäst- och proteinfällningar faller ut tydligare. Och dels går de att koppla till en kompressor så att vi kan kyla ölet, vilket också gör att ölet renas. Om ni tar en av våra öl kommer ni att se att ölet är i det närmaste klart i rumstemperatur medan det får en köldgrumling när det är kallt. Köper ni en industritillverkad öl har det ölet köldkraschats ner till minusgrader så det kommer inte ha någon grumling alls. Dit har vi inte nått än, och kanske vill vi inte dit heller, men vi har kommit lite närmare.

Ytterligare en effekt är att torrhumlingen verkar bli mycket effektivare. Torrhumling innebär att man lägger humle i jästanken efter bryggningen för att få till de finaste aromerna och dofterna.  Framför allt på Nolhaga Park har vi märkt en skillnad. Vi tycker att humlearomerna och humledofterna känns mycket mer och att beskan är mer distinkt och tydlig. Tidigare har vi försökt att filtrera bort det som blev kvar av fällningar och rester. Vid senaste filtreringen av Nolhaga Park märkte vi att det knappt blev något skräp i filtren. Så på den senaste batchen (#73) testade vi att köra Nolhaga Park ofiltrerad igen. Vi får se hur vi tycker att det blev. Dela gärna era upplevelser med oss.

Röda Hjorten har vi sedan ganska länge gjort med en kölschjäst. Kölsch är det ölet som dricks i Köln, oftast i små smala glas. Det är lite speciellt och brukar ibland räknas som ett mellanting mellan ale och lager. Kölschjästen gör att Röda Hjorten lite torrare och mindre tung, kroppen blir tunnare. Karamellsmakerna finns där men på ett mer balanserat sätt.  Kölschjästen är dock ganska svårarbetad. Det tar tid för den att sjunka och ölet behöver därför helt enkelt längre tid i jästank för att bli bra. De nya tankarna gör att vi har den tiden på ett annat sätt.

Även våra andra öl tycker vi har vunnit på att bli jästa i våra nya tankar. De har generellt sett blivit renare och distinktare i sina smaker. De smakar mer så som våra intentioner har varit hela tiden. Det känns väldigt tillfredsställande att det är så. Jonas Julöl bryggdes vid två tillfällen i år, men bara den senare batchen (#69) jästes i de nya tankarna. Det är nog den bästa julölen vi någonsin gjort. Det är den som fortfarande finns till försäljning på Systembolaget i Alingsås. Den är värd ytterligare ett smakprov. Fråga efter den om den inte finns framme.